Ett fönster mot gården

Ett fönster mot gården

Ögat är själens spegel.

Men också själens fönster. Och fönstret är husets själ. Så brukar jag tänka, om denna detalj i husbygget som faktiskt är kanske den mest betydande för intrycket i rummen där vi vistas. Hur ljuset faller och släpps in är nog för det mesta mycket mer avgörande än vad vi kanske tror. Har du tänkt på att man mår mycket sämre när man befinner sig i en lokal eller ett tillhåll utan fönster. Som i en källare, eller för all del i ett tält! Det är liksom något som saknas. En utkikspost, ett fönster mot världen. Man känner sig isolerad. Det känns mörkt. Naturligt ljus är självklart en del av fönstrets härligheter, men vad man kanske glömmer, som är lika viktigt, är det naturliga mörker som strömmar in. Ett fönster på glänt i septembernatten. Sval luft, fortfarande med stänk av sommar, men samtidigt lite höstkrispig. Det mörkret vill man ju släppa in i sitt hem! Något helt annat än det artificiella mörker som uppstår i en källare!

Drömmar om fönster

Många är vi som drömmer om höga, spröjsade, kalkvita sekelskiftesfönster. Hur ser ditt drömfönster ut? Funkisfönster, blanka små färgade rutor i intrikata mönster, eller tunt, handblåst glas? Som i ett soldat-torp från 1800-talet? Det kan verkligen vara otroligt vackert. Men tänk på att dina fönster också måste kunna hålla värmen i lägenheten. Det är en viktig del i funktionaliteten, annars blir det lätt dragigt och kallt. Vi vill ha skönheten i ett gammalt fönster! Inte känslan av att frysa som på 1800-talet! Eller hur 🙂

Låt oss inte uppehålla oss vid mina fantasier om fönster! Men visst finns det något väldigt romantiskt över just denna del av ett husbygge. Vår längtan bort, vår nyfikenhet. Men likväl vår förnöjdhet när vi tittar ut över vår trädgård och sakta stänger fönstret, precis när regndropparna börjar slå mot rutan.